Liza Marklund böcker

Liza Marklund, född 1962 i Pålmark, Norrbotten, gjorde sin författardebut 1995 med den dokumentära romanen Gömda. Boken bygger på en verklig historia och belyser problematiken kring kvinnomisshandel och skyddade identiteter. Den blev snabbt en succé och etablerade Marklund som en modig och engagerad berättare.

Liza Marklund skriver Annika Bengtzon-serien

Marklund är mest känd för sin kriminalserie om journalisten Annika Bengtzon. Serien, som inleddes med Sprängaren 1998, omfattar elva böcker. Genom Annika Bengtzon skildrar Marklund både spännande mordfall och aktuella samhällsfrågor, vilket gjort serien banbrytande inom svensk kriminallitteratur.

Annika Bengtzon-serien:

  1. Sprängaren (1998)
  2. Studio sex (1999)
  3. Paradiset (2000)
  4. Prime time (2002)
  5. Den röda vargen (2003)
  6. Nobels testamente (2006)
  7. Livstid (2007)
  8. En plats i solen (2008)
  9. Du gamla, du fria (2011)
  10. Lyckliga gatan (2013)
  11. Järnblod (2015)

Annika Bengtzon filmer

Flera av Liza Marklunds böcker om journalisten Annika Bengtzon har filmatiserats, vilket har gjort dem tillgängliga för en bredare publik både i Sverige och internationellt. Här är en översikt över de filmatiserade böckerna och deras handlingar:

  • Sprängaren (2001): Regisserad av Colin Nutley, med Helena Bergström i rollen som Annika Bengtzon. Filmen följer Annika när hon utreder en explosion på Stockholm Stadion som skakar hela staden.
  • Paradiset (2003): Colin Nutley fortsätter samarbetet med Helena Bergström i denna film. Historien kretsar kring en kvinnojour och dess mörka hemligheter, där Annika Bengtzon dras in i en farlig utredning.
  • Nobels testamente (2012): Regisserad av Peter Flinth, med Malin Crépin som Annika Bengtzon. Under Nobelfesten bevittnar Annika ett mord och blir indragen i en utredning som hotar både hennes karriär och liv.
  • Prime Time (2012): I denna film, regisserad av Agneta Fagerström-Olsson, utreder Annika mordet på en TV-programledare, vilket leder till avslöjanden om maktspel och intriger inom mediebranschen.
  • Studio Sex (2012): Regisserad av Agneta Fagerström-Olsson, där Malin Crépin fortsätter som Annika Bengtzon. Filmen handlar om ett mordfall som är kopplat till Stockholms undre värld och prostitutionsmiljö.
  • Den röda vargen (2012): Denna film, regisserad av Agneta Fagerström-Olsson, tar Annika till Norrland där hon undersöker ett politiskt mord med kopplingar till Kalla kriget och journalistiska avslöjanden.
  • Livstid (2012): Regisserad av Ulf Kvensler, med Malin Crépin som Annika. Här utreder Annika ett fall där en kvinna anklagas för mordet på sin make, vilket visar sig vara mer komplicerat än det verkar.
  • En plats i solen (2012): Peter Flinth regisserar denna del där Annika reser till Spanien för att gräva i ett mordfall som involverar en svensk familj, vilket avslöjar internationella kopplingar och mörka motiv.

Betydelsen av filmatiseringarna

Dessa filmatiseringar har inte bara stärkt Liza Marklunds position som en av Sveriges främsta kriminalförfattare utan också gjort hennes verk tillgängliga för en global publik. Med starka skådespelarinsatser och fängslande berättelser har filmerna lyckats förmedla den intensitet och komplexitet som kännetecknar Marklunds böcker.

Liza Marklund återvänder till sina rötter med Stenträsktrilogin

Efter Annika Bengtzon-serien skrev Marklund Stenträsktrilogin, som utspelar sig i den norrländska småstaden Stenträsk. Serien är en hyllning till Norrbotten och skildrar mörka hemligheter och mänskliga relationer.

  • Polcirkeln (en försvunnen vän återfinns efter 40 år): I första delen, Polcirkeln (2021), introduceras läsaren för fem tonårsflickor i den lilla staden Stenträsk i Norrbotten, som på 1980-talet bildar en bokcirkel kallad Polcirkeln. När en av dem försvinner spårlöst sommaren 1980, lämnas frågan om hennes öde obesvarad. Fyrtio år senare hittas hennes kropp, vilket tvingar de kvarvarande medlemmarna att konfrontera gamla hemligheter och konflikter.
  • Kallmyren (familjehemligheter och gamla sår): I uppföljaren, Kallmyren (2022), fördjupas berättelsen kring polischefen Wiking Stormberg, vars fru Helena försvann i Kallmyren 1990 och antogs ha drunknat. När ett brev med Helenas handstil dyker upp trettio år senare, väcks gamla sår och frågor om vad som egentligen hände den där ödesdigra dagen.
  • Stormberget (sanningar avslöjas och mysterier löses): Den avslutande delen, Stormberget (2023), kulminerar med att en kropp hittas i Kallmyren under midsommarfirandet i Stenträsk. Upptäckten leder Wiking Stormberg på en resa genom sin egen familjehistoria, där gränsen mellan sanning och lögn suddas ut och dolda hemligheter kommer i dagen.

Stenträsktrilogin har hyllats för sina levande miljöbeskrivningar av Norrbotten och komplexa karaktärsskildringar. Marklund väver skickligt samman dåtid och nutid, vilket ger en rik och engagerande läsupplevelse för både nya och gamla läsare.

Liza Marklund samarbetar med James Patterson

Marklund tog ett kliv in på den internationella scenen genom sitt samarbete med James Patterson. Tillsammans skrev de thrillern Postcard Killers (2010), som toppade New York Times bästsäljarlista. Boken blev en global succé och befäste Marklunds position som en internationellt framgångsrik författare.

Liza Marklund samarbetar med Maria Eriksson

Liza Marklund och Maria Eriksson samarbetade på de dokumentära romanerna Gömda och Asyl, som skildrar Marias verkliga erfarenheter av att leva på flykt undan våld och hot.

  • Gömda (en sann historia om flykt och överlevnad): Gömda, utgiven första gången 1995 och senare i en omarbetad version 2000, berättar om Maria Eriksson, en kvinna från Mellansverige som tvingas gå under jorden för att skydda sig själv och sina barn från en våldsam ex-partner.
  • Asyl (fortsättningen på Marias kamp): Uppföljaren Asyl, publicerad 2004, beskriver familjens fortsatta kamp för säkerhet och rättvisa, inklusive deras försök att söka asyl utomlands.

Liza Marklund engagerar sig med faktaböcker

Utöver sina skönlitterära verk har Marklund skrivit flera faktaböcker. Tillsammans med Lotta Snickare gav hon ut Härifrån till jämställdheten (1998) och Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra (2005), som båda lyfter fram jämställdhetsfrågor.

Liza Marklund böcker som fått utmärkelser

Liza Marklund och hennes böcker har inte bara nått stora framgångar hos läsare utan även belönats med flera prestigefyllda priser. Här är en översikt över Liza Marklund böcker som har mottagit utmärkelser:

Sprängaren (1998)

  • Polonipriset: Utsedd till bästa svenska kriminalroman av en kvinnlig författare.
  • Svenska Deckarakademins debutantpris: Belönades som bästa debut inom kriminalgenren.
  • The Reading Relay Gold Medal (2012): En internationell utmärkelse som bekräftar bokens fortsatta popularitet.

Studio sex (1999)

  • Årets Författare (1999): Tilldelad Liza Marklund för denna bok som snabbt blev en bästsäljare.

Nobels testamente (2006)

  • Eurocrime Read of the Year (2012): Priset för bästa kriminalroman i Europa.
  • The Petrona Award (2013): För bästa skandinaviska kriminalroman.

Samlad författargärning

  • Sankt Eriksmedaljen (2002): Tilldelades Marklund för hennes betydande bidrag till Stockholm genom sitt författarskap.
  • Svenska Litteraturpriset (2007): En hyllning till hennes framstående insatser inom svensk litteratur.
  • Radio Bremen’s Crime Award (2016): En internationell utmärkelse för framstående kriminalförfattare.
  • Crimetime Specsavers hederspris (2018): För hennes inflytande och bidrag till kriminalgenren.

Internationella framgångar och erkännanden

Liza Marklund har sålt över 23 miljoner böcker översatta till 40 språk, vilket gör henne till en av Sveriges mest framgångsrika författare internationellt. Hennes verk, särskilt de om Annika Bengtzon, har inte bara fängslat läsare utan också lyft fram viktiga samhällsfrågor, vilket ofta är anledningen till att hennes böcker prisas.

Marklunds förmåga att kombinera spänning, samhällskritik och starka karaktärer gör hennes böcker både älskade och ständigt aktuella

Liza Marklunds påverkan på svensk kriminallitteratur

Genom att kombinera spänning med samhällskritik har Liza Marklund spelat en avgörande roll i att forma den moderna svenska deckarvågen. Hennes starka kvinnliga huvudkaraktärer och samhällsengagerade teman gör henne till en pionjär inom genren och en inspirationskälla för både läsare och författare.